Det är en lönsam investering att satsa på en välanpassad arbetsmiljö som skapar trivsel samt förhindrar och förebygger arbetsskador. Det kan slås fast genom att titta på den ökning av arbetsskador som presenterats på senare tid p.g.a. av datoranvändande. Upp emot en miljon människor i Sverige lider av musarm tillföljd av att de inte har anpassat sin arbetsplats och arbetssätt till den typen av arbete.

För en arbetsgivare finns det huvudsakligen fyra ekonomiska aspekter på varför det är lönsamt med ergonomi vid en datorarbetsplats.

Trivsel

Om personalen slipper värk och obekväma arbetsställningar kan man nog krasst räkna med att personalen trivs bättre än om förhållandena är de omvända. En arbetsgivare som engagerar sig och visar att han/hon bryr sig om sin personals arbetsmiljö skapar ju också en högre lojalitet. Högre lojalitet och trivsel kan man anta leder till en mer effektiv och aktiv personal.

Sjukskrivning, korttid

Den första signalen på att man verkligen behöver se över sin arbetsmiljö är när en anställd tvingas sjukskriva sig p.g.a. arbetsmiljön. Kostnaden för sjukskrivningar faller ju idag på arbetsgivaren from. 2:a sjukskrivningsdagen till den 15:e. Förutom lönekostnaden kommer kostnader för vikarie, inkomstförlust etc. Här finns också en tydlig lagstiftning som beskriver hur arbetsgivaren är skyldig se till att personalen har väl anpassade arbetsplatser. Under -99 kommer dessa krav att skärpas ytterligare. Vilket betyder att en arbetsgivare måste utan att den anställde kräver det se till att arbetsplatsen är utformad så att den anställde inte tar skada både långsiktigt och kortsiktigt. Läs mer om gällande lagstiftning under rubriken intressanta siffror om ergonomi.

Sjukskrivning, långtid

Om man trots allt inte reagerar efter den första sjukskrivningen eller perioden med smärta, kan det leda till att skadan blir så kraftig att man måste vara från sitt arbete en längre tid. Exempelvis räknar man med att det tar 1 månad att helt bli återställd efter att ha fått "musarm" (karpaltunnelsyndrom). Tyvärr så är det inte ovanligt att det leder till en ännu längre rehabilitering. Om skadan klassificeras som en arbetsskada så faller även här kostnader på arbetsgivaren. I grunden har arbetsgivaren krav på sig att ta de kostnader som krävs för att återställa den anställde så långt det är möjligt.

Personalomsättning

Om en anställd skadats så kraftigt att han/hon tvingas p.g.a. skadan att söka sig till ett annat arbete infaller alla de kostnader som har med nyanställning, inskolning, utbildning att göra. Dessutom bör man räkna med en effektivitetssvacka som uppstår vid bytet av personal som indirekt leder till inkomst bortfall.

Ett annat tänkbart scenario är att en anställd som inte får en sådan utformning på sin arbetsplats så att han/hon känner att de kan arbeta utan att ta skada helt enkelt väljer att byta arbetsgivare till en som värnar mer om sin personal och dess arbetsmiljö.

Förtidspension

Förtidspensionering är den sista utvägen om de skador man ådragit sig inte går att rehabilitera och om personen inte kan anpassas till ett nytt yrke. Här finns inga direkta kostnader för arbetsgivaren. Men att förlora en anställd med stora kunskaper och lång erfarenhet kan vara ett hårt slag även ur ekonomisk synvinkel.